Vi bodde ju på 4 olika hotell, ett per natt, under resan. I Baden Baden berodde det på att jag först bokat ett enkelrum för mig – jag skulle ju träffa Bella nästa dag efter en match som hon skulle ha spelat. Men, en allvarlig knäskada och inga fler matcher. Så jag fick suveränt sällskap hela resan, bokade om första natten till ett dubbelrum men andra natten var det fullt.
Så då bokade vi ett annat hotell för den andra natten. Staden är ju liten och det tog inte många minuter att gå emellan.
Nästa hotell hade vi redan promenerat förbi ett par gånger.
Men vi insåg efter incheckning (en något konstig sådan, utan reception och mitt i en privat fest med framdukade tårtor) att vi ju bodde bredvid, i den gula byggnaden.
Med balkongen!
Mitt i smeten.
Vi har på resan ätit italienskt och asiatiskt, pasta, burgare, nudlar och en kebab i kartong på lilla torget efter vandringen.
Pasta med lufttorkad skinka och gorgonzola:
Mer italienskt:
Och så frukost på hotellen såklart.
Färdkost uppe i bergen har jag redan visat men i Frankrike fikade vi på stan.
Eclaire de vanille. Mums!
Vi bodde jättenära tågstationen i Strasbourg, man ser vårt hotell bakom Bella när vi anlänt med tåget.
Jag fick i mig lite fisk en kväll, dock med pasta till.
Mera fika, nu i Stuttgart. Zimtschnecke – alltså kanelbulle (men med äpple i denna variant).
Hotellet där fotade jag aldrig trots att det var jättestort och låg lugnt och fint, mellan park och kyrkogård, här är i alla fall utsikten från vårt rum.
Hotellets pool var tyvärr stängd just när vi var där men vi unnade oss varsin massage. Jag valde fotmassage efter alla steg vi gått. Så sköööönt.
Mellan Tyskland och Frankrike åkte vi tåg, här vid ett byte lite söder om Baden Baden.
Lugnet före stormen, eller i alla fall före ett överfullt tåg där vi knappt kom in genom dörrarna. Men in kom vi, och fram. Kort resa i trängseln, bara 20 minuter över Rhen och gränsen.
Bella hade bäst koll på bussar och tåg, vi åkte ju även några kilometer upp till vår vandring. Fel kom vi bara en gång, lita på att ni kommer få bilder från det lilla äventyret också.
Tillbaka till Frankrike där det slank ner några churros en kväll. Om nu churros kan beskrivas som att slinka ner.
Men nu är det slut med sådan lyx, inklusive hotellfrukostar.
För nu är jag ju hemma igen.