Digital AW utanför en ishall

Tillbaka i ishallen!

Efter förra helgens avslutning för lilla A’s hockeylag så har de nu fått möjlighet att träna med dem som är ett år äldre. De har samtränat några gånger under året och de yngre har med minst en av sina egna tränare på isen, så nu tror jag att vi kommer köra åtminstone en gång i veckan.

Dock har det under kvällen kommit ut nya regler från klubben så vem vet hur det blir de kommande veckorna. I omklädningsrummet hölls i alla fall distans idag.

Medan passet pågick tog jag en promenad.

Och kopplade upp mig på en liten digital AW med några kollegor. Inte fel att sitta på en bänk i solen vid vattnet.

Så trots Corona är det en bra fredag för oss, med oxfilé till middag som köpts i en lokal köttbutik.

Önskar er en trevlig kväll.

Utelunch

Ute som i utomhus.

Igår blev det ingen promenad med stora A (som FORTFARANDE är hemma då han snörvlar en del och säger att andningen kan bli lite ansträngd). Istället sprang jag i skogen på min sk lunchrast.

Solen hade gått i moln men det var värre att det kändes så himla tungt och trögt igen. På en favoritstig där det lutar lite uppför känns det ungefär som om jag hade bestigit ett berg. Lika segt i benen som för flåset. Jaja, jag är ju knappast bortskämd med Runner’s High så det är väl bara att sega sig fram.

Avslutade med strech vid en stolpe, även om högerknät inte gillar att böja så djupt.

Sen provade jag lite framfotalöpning på gatan hem. Men kände mig mest som en flamingo i otakt eller nåt.

Idag blir det ett innepass på lunchen, jag återkommer till det. Och så sitter vi utspridda här hemma och jobbar, läser och spelar; en i köket, en eller två i vardagsrummet och A ibland på sitt rum. Bara lillebror ger sig iväg hemifrån på morgnarna.

Utepremiär

Idag var det säsongspremiär för utomhusmatch med lillebrors fotbollslag.

Han värmde upp lite med brorsan.

Själv hittade jag en bänk i en kur, där man fick både sol och lä. Hurra! För det var en kylig morgon.

Laget hade inte sin bästa dag men spelade stundtals bra och A fick göra ett mål.

Sedan blev det burgarlunch innan hockeyträningen.

Med storebror i solen

Ljus i virusmörkret: ta en lunchpromenad tillsammans i strålande vårsol.

Han är lite snörvlig och får inte gå till skolan eller på träning, men han är inte sjuk. Så att vara ute i över en timme var inga problem. Särskilt inte om man får ha med sig en boll.

Det var rekordmycket folk ute, som gick, joggade, rastade hundar. I ett område som vårt blir det mer befolkat då människor jobbar hemifrån.

När solen värmde åkte jackan av då det skulle radas upp och skjutas bollar.

Själv satt jag i solen på altanen på min eftermiddagspaus från arbetet. Och sedan kom lillebror hem från skolan.

Barn i backen

Nej, jag är inte klar med bilder från fjällen. Tvärtom!

Här kommer ett helt gäng foton på barnen, i olika backar, oftast i solsken men även detta från den sista dagen med moln på himlen.

Lilla A i det blåvita ovanför sittlift och gondol:

Så magiskt vackert. Så fantastiska vyer som inramar barnen.

Inte sant?

De vill absolut inte gå i skidskola men tar sig ner utan problem, ibland med fina svängar och ibland lite mer plogandes.

 

Som vanligt är ju viljan det viktigaste. Och de ville oftast åka, mer och mer. Även om de tröttnade lite på alla mina fotostopp.

Who can blame me?

Den här bilden nedan ser ju på riktigt ut som Alperna?

Men riktigt så långa backar har vi inte i Sverige. Skönt dock att sitta ner ibland, som när man åker stolslift eller gondol. Här fanns en lift med båda, det har jag aldrig sett förut.

Det kändes smidigare att åka in i stolsliften än att ta av skidor för att åka gondol, men efter den där motvindsincidenten så tog vi gondolen några gånger…

En av favoritbackarna hade en del transportsträcka, men det gjorde inte barnen något.

Och överallt var det lugnt med folk, ofta helt tomt i pisten.

När man inte har egna stavar så får man åka snålskjuts ibland, särskilt på en blåsig topp innan det bär av neråt.

Och även med stavar får man stå ut med att vara modell.

Tack och lov att vi fick dessa fina dagar med både snö, sol och slalom. Och att vi inte hade fått för oss att boka Alperna just i år…

Promenad i Göteborg

Jag börjar veckan med att avsluta helgen, så att säga. Eller i alla fall lördagen, då vi promenerade ut från hotellet mot kvarteren i Haga.

De berömda bullarna fotade vi bara men de var verkligen stora som tallrikar!

På Intersport fanns det Frölundaprylar.

Och min man, som bott i Göteborg under några år, guidade oss över några broar i stan.

Det var inget solsken men kändes vårigt i luften.

Och det växte krokus i parken bakom stora A. Som fått en ny mössa.

Det är härligt att gå lite längre än man brukar göra hemma med barnen, det blir lättare när man är på semester. Är det inte längs en strand på Kap Verde eller på höstlov i Köpenhamn, så kan det vara runt i Göteborg innan det blev dags att äta en sen lunch och kolla på hockeymatchen. Flera timmar ute alltså, och utan skärmar. Skönt.

Och kolla vilken fin bild:

Jag har läst på i efterhand att det är ett värmeverk som vi gick förbi. Jag tyckte det var snyggt med skorstenen och de nakna grenarna mot en molntussig himmel.

Wow vad jag gillar att man numera alltid har kameran med sig, tack vare mobilen. Den skärmtiden vill jag inte vara utan.

 

I Scandinavium

Målet med vårt besök i Göteborg: hockeymatch för att se Frölunda. Lilla A har av någon anledning tagit dem till sitt hjärta.

Han fick en halsduk. Och en matchtröja med favoriten Max Fribergs namn och nummer.

Lycka när just Friberg gjorde mål.

Det var 12.000 personer på läktaren och riktigt bra stämning.

Men innan matchen hann bli klar – pga förlängning och straffar – måste vi bege oss mot tåget för att återvända hem. Eftersom barnen hade både fotboll och hockey idag. Och nr 12 nätade minsann igen.

Kul! Både i Göteborg och här hemma.