Om ni visste hur knöligt det var att få nedan bilder från fel telefon via mail till blogg, så skulle ni nog inte tycka att format (nu fick jag till den delen!) eller kvalitet var så illa.
Gungande liten A medan storebror tränar fotboll.
Klätterställning finns också i parken bredvid fotbollsplanen.
Så då kan man pausa cyklandet och roa sig med lite annat, om man är för liten för att vara med i laget.
Dagen glömdes inte bort! Mannen skojade lite om den könsstereotypa presenten, men efter att en springform gick sönder förra helgen och slickepotten är spårlöst försvunnen så var det ett utmärkt val.
Tre av varje fick jag.
Men de närmaste dagarna blir det inget bakande. Eller ätande. Of any kind.
Stora A sprang också igår, men med boll. Han var målvakt i första matchen och utespelare i de följande två i söndagens cup.
Han har nr 73 på ryggen. Är snabb i steget men med lite för mycket vinnarskalle ibland. Laget gjorde flera mål men vann tyvärr ingen match den här gången.
Skönt att det slutade med glada miner i alla fall!
Konstig runda idag men jag sammanfattar:
Sprang lite annan väg och insåg att jag inte skulle orka någon mil men helst 8 km
Det var tungt i huvudet och jag tillät mig att bara springa 7 km, delar i motvind
Pausade och tog av strumpor, gick uppför en backe men joggade sedan resten hem: 2 km
Alltså sprungit 7+2 km
Hade supertid på de första 7 fast det inte kändes så! Kanske rekord i ‘average pace’ – hur kul är inte det?!
Inte så konstigt att jag inte orkade hela vägen då, men snart måste jag verkligen komma upp i milen igen.
De blommar nu. Den stora, ädla sorten, den mindre vita och så den mörkare lila på baksidan av trädgården.
Man sitter sällan ute och njuter så här års vad jag minns, vädret brukar inte inbjuda till det. Men man får försöka komma ihåg att titta och dofta på syrenerna även om det regnar eller är kallt.
Och några kvistar kan man ju ta in.
Här fick visst cykeln följa med lite väl långt in i skogen.
Upp och hoppa. Bäst att parkera den en stund.
Och klättra runt lite grann med storebror.
Vi skulle plocka granskott men hann njuta av naturen också. Och titta upp i himlen.
I skogen, ett par minuters promenad hemifrån.
Kombinationen vitt och grönt, växtmotiv och tunt, lent material kunde jag inte motstå. Så en av ljuslyktorna är numera min.
I samma butik fanns väldigt mycket fint och kul, även växter.
Och vackra askar med te.
Lite barnrumsinredning.
Och snyggt i guldfärg till köket.
Apropå nytt och växter så sa min man igår kväll: – Har vi en gran här, eller? och tittade på den här (bild 2). Som alltså funnits där sedan november, minst. Han trodde att jag skojade när jag lovade att den stått i samma kruka, på samma plats hela tiden.
