Islossning 


På ett par dagar har isen släppt greppet om viken. Men lite rester finns kvar i skuggiga lägen trots dagens höga temperatur.

Det blev en liten promenad för mig och maken i sol och blåst idag.


Men nu, nu är det läggdags för mig, inte bloggtid. 

Lördag 


En solig vårdag. Lite blåsigt men ca 8 plusgrader och bara en tunn vindjacka utanpå löpartröjan. Jag har sett på sociala medier att många har sprungit Tunnel Run i Stockholm idag, själv höll jag mig i skogen. 

Det är torrt och fint på stigar och vägar men här var det lite lerigt, antagligen har promenerande hundägare därför lagt ut stammar på marken. 


Imorgon är det årets första utomhuscup för stora A’s fotbollslag. Han åker hemifrån med sin pappa redan vid 8-tiden och det gäller att komma ihåg att ställa om klockorna inatt. 

 Jag hänger med lillebror på tennisträning och ska även följa systerdotters handbollsmatcher på distans. De spelar steg 4 i USM och i dagens match gjorde hon 13 (!!) mål. Heja heja. 

Årets första runda utan mössa

Det är väl faktiskt vår nu.


Ingen snö kvar i skogen, bara några meter med hopplös is på en väg där jag fick trippa runt en buske på sidan.

Igår kom jag äntligen ut på en löptur igen, jag kunde skippa mössa för första gången i år och hann ut i dagsljus! 

Stora A var på fotbollsplanen med några killar från klassen och lillebror hemma hos en kompis. Jag njöt av stigar i skogen med lite upp och ned, knappt 6 km. Två snabba fotostopp fick det bli för att det var så vackert.


I övrigt flåsade jag på bra, även om det är ovant med så långsamma tider när man bara sprungit slätt och ganska platt tidigare.

Imorgon är det ledig lördag och jag hoppas på en tur till. Men lilla A ska också spela tennismatch – spännande.

Trail, som det så fint heter när man inte springer på vägar

Det blev ju så, att inköpet av skor fick mig att upptäcka något nytt inom löpning. Jäkligt bra med rea ibland.

Mina nya skor har varit ute på några turer i naturen sedan premiären, både i mörker och en helgstund i skogen, innan sportlov och snuva (och töväder).

Jag sprang 5 km båda gångerna och mitt lilla problem är att de aningen backiga stigarna i skogen ovanför vattnet inte är lika långa som den platta slingan, längs med viken. Jag har därför kört lite kringelikrokar och extra turer på en raka för att komma upp i mina 5 km, även om jag borde springa längre. Särskilt när det känns roligt och bra att springa! Jobbigt ja, lite långsamt och slirigt i snön, men ändå skönt. Och när jag tar de små stigarna som kryllar av rötter och stenar är det halva tiden bara kul och inspirerande, jag hinner inte känna mig trött, och andra halvan tänker jag på att jag kan slå ihjäl mig om jag snubblar och landar galet. Lite överdrivet kan tyckas men om jag skulle stå på näsan som i våras så finns det mycket stenar och stubbar och stammar att slå i huvud, ansikte, mage, höft eller rygg. Ajajaj.

Men än så länge har jag – peppar, peppar – stått på benen och kunnat njuta av turerna. Det är ju så självklart egentligen, att jag som älskar skog och natur och ägnar mig en del åt löpning, sammanför de två. Naturupplevelsen och träningen. Om man pga sitt flås eller tunga ben inte kan njuta fullt ut av vackra vyer när man springer, så kan man vid traillöpning känna skogen och underlaget på ett annat sätt och liksom njuta ändå. Av känslan av att ta sig fram.

Så nu när jag inte sprungit på veckor, kan jag längta efter ett vanligt pass på bara vägar, ett långt och lite långsammare pass för att få upp distans OCH en runda i skogen på små stigar. Variatio delectat.

Sista bilderna med snö?

På väg ner från gamla skolan, där storebror var på fritids igår.


Verkligen vintrigt!

Det är spännande att se hur växlande naturen är mellan årstiderna nu. Där lillebror cyklade syntes ju inga spår av snö eller is, men samma dag inne i skogen:


Och nere på viken sägs isen vara fortsatt ganska tjock men inte säker eller fin att åka på.


Vårvinter, du ljuvliga tid.

Att njuta

Gårdagen fortsatte fint: gå med bollsparkande barn till skolgården, sitta på en bänk och faktiskt bli lite solbränd, sedan ta en promenad med man och grannar i vår vackra skog. 

Jag ÄLSKAR det gröna. 

Och tillsammans med sol och snö är det nog oslagbart.


Så en vanlig lördag på hemmaplan, utan direkta utflykter eller något partaj, med lite tid även till tråkig städning och tvätt, kan vara ganska så fantastisk.