Jag har för en gångs skull fotat massor med min stora kamera, här kommer bara några detaljfoton från mobilen.
Rosenblad på sensommargräs vid vigsel utomhus.
Och en närbild på del av brudbuketten.
Nu ska vi åka hem till stora A som varit med sin farmor i helgen. Jag återkommer med fler bilder från min väns stora dag.
Det blev inget inköp av ny klänning inför helgen och den jag nu planerar att ha kan nog funka till en vanlig, ny scarf (för att skyla axlar och armar)?
Vi ska ju på bröllop och även om jag varken är brud, tärna, toastmadame eller ska uppträda (mer än att hålla ett litet tal till min gamla vän) så vill man ju känna sig fin. Och passande klädd.
Skorna blir ett par med beige färg, liksom grunden i scarfen. Klänningen är mörkt blå åt det grå hållet kan man nog säga, jag tror det kan bli en ok matchning.
U17 EM i handboll pågår i Slovakien, alltså Europamästerskap för handbollstjejer födda år 2000. Barnens kusin Bella är ett av det svenska lagets ankare och deras sista match pågår just nu!
Här försöker Hollands försvar stoppa henne, som har de ljusgröna skorna.
Sverige hade ganska mycket otur som missade A-slutspelet (med en enda förlorad match) men de har säkrat en plats i nästa års UVM. Grattis!
Och vi, vi följer de flesta matcher via nätet, medan Bellas familj ingår i den svenska klack som hörs på läktaren.
Här ska jag sova på måndag natt:
Blåhammarens fjällstation!
Med min kompis T ska jag vandra i två dagar i Jämtland, innan vi njuter av en dag i Åre och sedan sover på ett tåg. Vilket äventyr!
Jag kan inget om fjäll eller vandring, jag kan inte orientera och har ingen aning om vad jag ska packa. Men det ska bli kul.
Och jodå, lite koll har vi ändå, T och jag. Vi ska gå en uppmärkt led och sova på stationen som mot kostnad erbjuder både lakan, bastu, dusch och tre rätters middag. Vi ska således inte släpa på varken tält, sovsäck eller en massa mat.
En anledning till denna resa, sprungen ur min längtan efter vida vidder och fjällen i sommarskrud, är fantastiska foton i bloggen som jag tipsat om förut: Träningsglädje.
Så, nästa vecka hoppas jag kunna ge er mina alldeles egna bilder från det storslagna landskapet. Men här kommer ett frestande foto av Sara Rönne.
Vi sitter i bilen nu, har vaknat hemma och är på väg till barnens farfar och hans fru. Dit kommer även småkusinerna så vi ser fram emot en trevlig dag och kväll.
I vår egen stuga har en yngre generation tagit plats, med min äldsta systerdotter och några kompisar från olika delar av landet. Jag hoppas att de får riktigt skoj. Och klipper gräset.
Jag önskar er alla en riktigt glad midsommarafton, med mat och dryck, sommar och sol, kanske lekar och bad.
Fördrink och mingel med musikanter på gräsmattan, tal och trolleri, middag med trubadur, vickning och dans, disco och bugg, gryningsljus över ängarna och god natt vid halv fyra. Det kallar jag en fest.
Dagens häst till lilla A var stor. Minst 160 cm.
Jag var lite impad över att han och jag lyckades med uppsittning utan pall. Men fallet ned blev högt sedan…
Hästen var lugn och fin med pussvänlig mule. Men det hjälper ju inte när det tydligen finns något läskigt inne i skogen.
Vi skulle skritta på några småstigar och sedan gå in i ridhuset, men så långt kom inte vi idag. Tur att jag hade hunnit smussla ner telefonen i fickan när min son föll av – ett par minuter innan tog jag nämligen den här bilden.
Jag gick brevid och höll i grimskaftet men hann inte alls reagera när hästen gjorde ett litet språng och skuttade undan för något. Tur att jag inte knuffades omkull också, hon kom liksom snett framför mig och det drog till i grimskaftet men hon stannade. Pållarna bakom oss i ledet hade också skuttat till men jag vet inte om det var för att vi började eller om det faktiskt fanns en yttre fiende. Typ en ekorre. Eller en konstig gren. Man vet aldrig med hästar.
Lillebror slog i rygg och huvud och grät, det var inte tal om att fortsätta lektionen. Nu har han inte ont i huvudet längre men några skrapmärken på ryggen och kommer nog vara stel imorgon. Säger en mor som talar av egen erfarenhet.
