Snygga tights

Man kan ju tycka vad man vill om mina tights i förra inlägget, det finns i alla fall otroligt mycket att välja på i butikerna numera. Dels har kedjor som H&M, Kapp Ahl, Cubus och Gina Tricot träningskläder i sitt sortiment och dels har det ökade antalet plagg gett bredare urval med färger och mönster. Osvenskt nog har det ju varit mycket grälla färger tidigare, förutom det helsvarta såklart, men nu kan man verkligen hitta snygga plagg i t ex mörkblått, vinrött, grått och grönt. I like.

Som inspiration kommer här ett urval tights som jag gillar, först ut är H&M.

Sedan ett gäng från Rönnisch, som just nu har ett par dagar med 20% rea på vissa plagg.

Bland tightsen så är priserna förstås olika och så även plaggen; en del är mjukare och avsedda för yoga, andra har reflexer och passar bäst utomhus, en del är tunnare och en del lite tjockare, en del har små fickor och andra inte, en del är i kompressionsmaterial eller har ”shapefunktion”. Bara att välja och vraka!

Trevlig träningshelg.

 

Matchar det här nu då?

Det blev inget inköp av ny klänning inför helgen och den jag nu planerar att ha kan nog funka till en vanlig, ny scarf (för att skyla axlar och armar)?

Vi ska ju på bröllop och även om jag varken är brud, tärna, toastmadame eller ska uppträda (mer än att hålla ett litet tal till min gamla vän) så vill man ju känna sig fin. Och passande klädd.

Skorna blir ett par med beige färg, liksom grunden i scarfen. Klänningen är mörkt blå åt det grå hållet kan man nog säga, jag tror det kan bli en ok matchning.

Våga vägra långbyxor


Tre olika klänningar behöver man ju inte ha för att kompensera långbyxor, men just här provade jag en möjlig klänning för bröllopsbesök.

Och det är faktiskt så att jag vägrar långbyxor nu i augusti. 


Jag kan göra undantag vid träning eller mys i soffan, men till jobbet blir det klänning eller kjol. Varje dag.


Varför då? Jo, för att slippa de byxor som sitter på typ 10 månader per år och för att slippa strumpbyxor! Som alltid är i fel färg eller nyans, går sönder och/eller är obekväma. Tacka vet jag bara ben.

Även om kjolen inte alls behöver vara kort.


På semester och helger blir det istället mycket shorts.



Jeanskjol ibland, även om jag inte hittar min gamla favorit.


Härligt att se på bilderna att benen är brunare nu än vid ankomsten till havet i Italien. För ja, jag gillar dem bättre med lite lagom färg.

Mina ben, ibland helt utan kläder.


De kunde väl vara både starkare och snyggare men de gör ett bra jobb med att bära mig varje dag. 

I sin onepiece

Här är en kille som var mycket nöjd när vi hittat en onepiece på en outlet i somras.

De första dygnen ville han ha den på hela tiden, även om det skulle ätas middag eller var en varm dag med fotbollsspel på gräsmattan i stugan (oklippt gräs när bilden togs, då vi precis hade anlänt).

Han fick som han ville för det går ju utmärkt att tvätta denna overall – som det hette på min tid. Och inte kan jag missunna honom att bära ett sådant mysplagg. Särskilt inte när jag själv får så här söt utsikt.

Men nu, nu blir det lekland mitt i veckan. Utan onepiece. 

Lopp som väntar, i nya skor

Se så mjuk och fin sula, visst kommer jag väl studsa runt milloppet imorgon, om än inte i Boston? Eller kanske i alla fall flyta fram på asfalten. I wish.

Jag har provat dessa på en 5 km-runda och fick inte ont någonstans, jag kände mig ganska snabb. Sedan har de fått vila i ett par veckor för att kännas nya på loppet som jag ska springa. Det känns nämligen ofta snabbt med nya skor har jag märkt.

Skorna köptes i USA i vintras och det var så fiffigt att ett par extra skosnören följde med.

Om man byter till dem blir ju skorna riktigt diskreta och snygga (jag köpte INTE pjucken för färgerna).

Mina gamla skor har dock inte fått hål på ovansidan än (det händer annars alltid efter ett år) så nu vet jag inte om jag ska kassera dem eller ej. Dessa nya har fått vänta på torrt vårväder och rena vägar men jag behöver ju inte två par med samma användningsområde. Och de gamla är inte snygga nog att bli vardagsskor för promenader och transport till jobbet – vilket I-landsproblem.