Här ska jag sova ikväll

I lillstugan. Äntligen!

För nu har vi åkt till vår stuga, Corona till trots. All mat och dryck har handlats med och ev grannar kommer vi bara se utomhus. Det tar kanske liiite mer än 2 timmar hit men gräset ska tas om hand och kyrkogården besökas.

Det mesta vi behöver finns här men lite kläder och en necessär tog jag med.

Som matchar lakan och kuddar.

Jag börjar alltid med att vattna blommor eller ta in buketter med blommor och gräs från trädgård och dike, men dessa torkade vasstrån får stå kvar på den fina virkade duken.

Lite lantligt och gammeldags.

Ute är det lika vackert som vanligt och här står grillen som ska fixa middagen imorgon.

Så härligt att vara tillbaka!

Barn i backen

Nej, jag är inte klar med bilder från fjällen. Tvärtom!

Här kommer ett helt gäng foton på barnen, i olika backar, oftast i solsken men även detta från den sista dagen med moln på himlen.

Lilla A i det blåvita ovanför sittlift och gondol:

Så magiskt vackert. Så fantastiska vyer som inramar barnen.

Inte sant?

De vill absolut inte gå i skidskola men tar sig ner utan problem, ibland med fina svängar och ibland lite mer plogandes.

 

Som vanligt är ju viljan det viktigaste. Och de ville oftast åka, mer och mer. Även om de tröttnade lite på alla mina fotostopp.

Who can blame me?

Den här bilden nedan ser ju på riktigt ut som Alperna?

Men riktigt så långa backar har vi inte i Sverige. Skönt dock att sitta ner ibland, som när man åker stolslift eller gondol. Här fanns en lift med båda, det har jag aldrig sett förut.

Det kändes smidigare att åka in i stolsliften än att ta av skidor för att åka gondol, men efter den där motvindsincidenten så tog vi gondolen några gånger…

En av favoritbackarna hade en del transportsträcka, men det gjorde inte barnen något.

Och överallt var det lugnt med folk, ofta helt tomt i pisten.

När man inte har egna stavar så får man åka snålskjuts ibland, särskilt på en blåsig topp innan det bär av neråt.

Och även med stavar får man stå ut med att vara modell.

Tack och lov att vi fick dessa fina dagar med både snö, sol och slalom. Och att vi inte hade fått för oss att boka Alperna just i år…

Promenad i Göteborg

Jag börjar veckan med att avsluta helgen, så att säga. Eller i alla fall lördagen, då vi promenerade ut från hotellet mot kvarteren i Haga.

De berömda bullarna fotade vi bara men de var verkligen stora som tallrikar!

På Intersport fanns det Frölundaprylar.

Och min man, som bott i Göteborg under några år, guidade oss över några broar i stan.

Det var inget solsken men kändes vårigt i luften.

Och det växte krokus i parken bakom stora A. Som fått en ny mössa.

Det är härligt att gå lite längre än man brukar göra hemma med barnen, det blir lättare när man är på semester. Är det inte längs en strand på Kap Verde eller på höstlov i Köpenhamn, så kan det vara runt i Göteborg innan det blev dags att äta en sen lunch och kolla på hockeymatchen. Flera timmar ute alltså, och utan skärmar. Skönt.

Och kolla vilken fin bild:

Jag har läst på i efterhand att det är ett värmeverk som vi gick förbi. Jag tyckte det var snyggt med skorstenen och de nakna grenarna mot en molntussig himmel.

Wow vad jag gillar att man numera alltid har kameran med sig, tack vare mobilen. Den skärmtiden vill jag inte vara utan.

 

I Scandinavium

Målet med vårt besök i Göteborg: hockeymatch för att se Frölunda. Lilla A har av någon anledning tagit dem till sitt hjärta.

Han fick en halsduk. Och en matchtröja med favoriten Max Fribergs namn och nummer.

Lycka när just Friberg gjorde mål.

Det var 12.000 personer på läktaren och riktigt bra stämning.

Men innan matchen hann bli klar – pga förlängning och straffar – måste vi bege oss mot tåget för att återvända hem. Eftersom barnen hade både fotboll och hockey idag. Och nr 12 nätade minsann igen.

Kul! Både i Göteborg och här hemma.

Boende och mat i Hemavan

Här bodde vi!

Hemavans Fjällcenter, med både hotellrum och vandrarhemsdel i de röda längorna. Tyvärr var poolen – tydligen en ganska stor simhall – stängd sedan ett par veckor tillbaka. Den informationen fick vi inte vid bokning men nu hade vi inte så mycket tid till bad ändå, så det kändes helt ok. Det vanligaste fordonet i kvarteret var skoter.

Där ser ni några slalombackar också på fjället. Dit gick vi på morgnarna, bara ett par minuters promenad till första liften, men lite jobbigt med all utrustning såklart. Pappa och storebror tog skidorna några gånger.

Lillebror och jag föredrog vanliga skor så då bar vi på pjäxor och skidor.

När man svängde in mot liften, på andra sidan landsvägen, var det så här vackert.

Åter till hotellet. Vi hade ett familjerum med dubbelsäng och bäddsoffa, det fanns TV, dusch och garderober och barnen tyckte det var jättefint.

Det gillar allt som ser nytt och vitt ut…

Hotellfrukost tackar man ju inte nej till.

På buffén fanns allt från fil och gröt till frukt och lufttorkad skinka.

På kvällen var det en ganska fin restaurang i lokalen.

Första middagen åt vi här, jag valde innanlår av ren.

Luncherna var enkla men goda, inte så nyttiga men mättande: hamburgare, toast, pasta, pommes frites. Och på fikapauserna valdes ofta varm choklad.

Två kvällar valde barnen att äta musslor vid huvudliftens servering.

En kväll gick vi en kort bit i kylan, från hotellet till Hemavans Wärdshus. Beläget på samma väg nedanför backarna.

Här inne var det folktomt men fint och vi åt god mat.

Finaste matbilden togs på en ångande bowl med lax en dag vid lunch.

Vi gick inte hungriga långa stunder, det kan jag lova.

 

Manchester

Medan det är snöblandat regn här hemma så fortsätter jag med soliga bilder från sportlovsdagarna. Här fotade och filmade jag manchesterunderlag i en backe på fredag förmiddag.

Att vara nästan först nerför backen fast klockan är runt 11 är häftigt.

Här smöråktes det!

Vill du se mer manchester så kan du kolla det här inlägget från Riksgränsen. Och här blir det snart lite bilder från boende och mat.