Race report

Förlåt, men det heter faktiskt så! När man återger upplevelsen av ett lopp så gör man en Race report. Det låter kanske lite överdrivet, svengelskt och töntigt men löparbloggar och Instagramkonton har lärt mig det. Så här kommer min, från loppet igår.

0-1 km Det är lite trångt och man springer inte i egen takt i början. Jag drar ut i en liten gräskant för att komma förbi klungor med folk och hålla mitt tempo. Känns bra.

1-3 km Det går lätt. Jag ska inte säga att jag flyger fram men det känns bra i både lungor och ben. Vid ett nedförslut med sväng är alla lila löpare framför mig en imponerande syn.

3-5 km Det är flackt och går bra. Enligt min egen app gör jag en av mina bästa tider på 5 km.

6 km Här börjar det kännas att man sprungit en bit, när det blir svagt uppför och grus så kommer första lilla tröttheten, om än inte farlig. Och jag får en enegiboost: min syster står och hejar! Hon är på konferens och middag med sitt jobb och har gått ut i rätt tid vid värdshuset som vi springer förbi. Jag ser henne, vinkar och gör high five. Kul!

7-8 km En backe upp, lite platt och sedan den där bron som jag tänkt på vid nästan varje joggingrunda i flera månader. Ja, det är jobbigt och går kanske inte så snabbt. Och ja, jag flåsar en hel del. Men det är inte direkt plågsamt utan går fint. Och efter krönet blir det ju nedför.

8-9 km Jag har sett på kartan att vi ska göra en slags rundtur innan vi går mot målet i en park, det visar sig också bli lite nedför mot en fantastisk vy: vatten, träd, ö med kyrktorn och en gammal färja som lägger ut. Jag kommenterar det hela högt…

9-10 km Snart klart, det känns bättre än vid 9 km på förra vårens lopp. Bra. Men min app säger 10 km flera minuter innan mål. Jag har mobilen i handen när jag först inser att den stora svarta bågen nog inte alls är målet. Det svängs åt sidan på en cykelväg och när det drar lite uppför tänker jag ”Nu tog jag slut!”. Flåsar mig upp och fram och springer igenom en slags båge som inte heller är målet. Är trött, det kom jättesnabbt, och fattar inte hur långt vi ska. Jag ser en båge till med en klocka ovanför och hinner småspurta en kort bit. Kommer in och är nästan förvirrad och tveksam: är detta målet? Men ja, alla stannar och går. Jag njöt inte av publiken på sista biten, jag hade inte goa krafter kvar och log inte när jag kom i mål. Men jag kom i mål.

Kanske mäter min mobilapp fel varenda gång jag använder den, vilket är en deppig tanke. Mina 5 km är inte 5 km? Mitt rekord på milen är inte ett riktigt rekord eftersom sträckan inte är en hel mil? Jaja, min ena kompis hade samma resultat med sin app men det kändes bra för oss alla tre som sprang så vi får vara nöjda oavsett.

Och på hemvägen var det så här vackert.

Nu är det alltså avklarat, årets enda lopp som jag anmält mig till. Det var trevligt med sällskap före och efter, det var en fin bana med toppenbra väder och en bra känsla i kroppen. Tiden var ju bra även om det absolut kändes lite snabbare än förra året, vars tid tvärtom visar att det skulle gått något långsammare igår. Kanske blir man lurad av att springa förbi så många den första delen av banan? Förra årets lopp var vi betydligt färre som sprang så känslan blir ju en annan.

På det hela taget: betyg väl godkänt till mig själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s